Posts in Offgrid
Att föda hemma; vad händer sen?

Barnet har kommit, det svåraste är över, eller?

Man kan ju tro att det är förlossningen som ska vara det jobbigaste, men för mig var det faktiskt att ta upp kampen med de såkallade “myndigheterna” efteråt som var det mest stressiga, när man bara vill njuta av situationen och vila tillsammans med barnet.

 

Vi trodde nog att det skulle vara enklare än det var. Dagen efter förlossningen pratade vi på telefon med en hembarnmorska som skickade en hemmasnickrad blankett hon brukar använda för att registrera barn som fötts hemma med hennes stöd. En blankett där man förkunnar att en LEVANDE pojke/flicka har fötts den och den tiden, moderns alla uppgifter och dessutom lade vi till vittnesmål och underskrifter från de som var närvarande.

 De olika vägarna för en registrering efter förlossning brukar kunna vara så här:

 1.           Du föder på sjukhus och de registrerar födseln av barnet.

2.          Du har en hembarnmorska med dig på din hemförlossning som registrerar när barnet är fött.

3.          Du föder hemma/i bilen/annanstans men åker direkt till sjukhuset efteråt för koll och vård, de registrerar barnet på sjukhuset.

4.          Du föder hemma oassisterat och åker inte in till sjukhuset efteråt, du får (försöka) registrera födelsen själv.

 

Vi skickade in papperet till skatteverket och ringde en vecka senare för att se om det hade kommit in och hur det gick med ärendet. Kvinnan i telefonen svarade att något sådant papper hade de inte fått in och hon hittade inget ärende när hon sökte på mitt personnummer, dessutom var det helt fel att göra på det sättet och ett sånt papper skulle inte vara godkänt i vilket fall som helst.

Enligt henne skulle vi båda tillsammans med lille Ivar åka in till ett skattekontor, ta med våra ID-handlingar, moderskapsintyget och moderns alla uppgifter på ett papper. Helt enkelt visa upp pojken för handläggarna på kontoret, tänk Simba i lejonkungen..

Samma dag som vi pratat med den här kvinnan i telefon kommer ett brev på posten från en annan handläggare på skatteverket som startat ett ärende baserat på de uppgifter vi skickade in förra veckan, alltså hade papperet kommit in och ett ärende fanns, man blir ju fundersam vad de håller på med där borta. I brevet stod det ungefär samma saker som hon sade i telefonen, åk till ett kontor med barnet och skicka sedan in alla de där papperen till henne igen.

Dagen efter samlade vi ihop alla papper och for till skatteverket, 1.5 timme bort. Utanför står en vakt som ska se till att det inte blir för mycket folk i lokalen på grund av plandemin.

Kvinnan i kassan ser pojken, bevittnar med en notering om att hon sett ett barn och signerar, samlar ihop moderskapsintyget och mina uppgifter med vittnesmål samt tar kopior på id handlingarna, allt läggs i ett kuvert och skickas till handläggaren vi fick brev av. Skönt att få det gjort, kanske blir det någon ordning nu då så att vi också kan söka föräldrapenning samt få barnbidrag. Ett uppenbart problem med detta är att vi egentligen hade kunnat låna vilket som helst barn i värden och visat för dem. Det finns ju inget som helst bevis för att Ivar är just Ivar i denna situation.

 

En vecka senare kommer nästa brev på posten från en annan handläggare som säger att de måste ha ett intyg från vården, vi fattar ingenting eftersom vi skickade med mitt moderskapsintyg. Efter ytterligare ett samtal till skatteverket om vad de egentligen vill ha så framgår det alltså att moderskapsintyget som vi skickade in inte dög eftersom det endast vittnade om att jag varit gravid, inte att jag faktiskt fått ett barn. Varför i hela friden klargör man inte det från början då? Hur ska jag kunna veta att det finns ett annat moderskapsintyg än det jag redan har fått?

Vi måste alltså skicka in ett intyg från vården där en barnmorska eller läkare intygar att barnet har tryckts ut ur min livmoder, inte en man eller kvinna utan så kallad läkartitel, för det duger inte. Vi påtalar vilken dum regel detta är och att inte fungerar i det här fallet, ingen i vården har ju faktiskt varit med och sett att ett barn har fötts, däremot har vi ju skickat in vittnesmål från de som var med, underskrifter, telefonnummer och så vidare, det måste ju ändå räcka? Man kan ju tänka alla de andra tillfällen som vittnesmål gäller, varför inte nu? Handläggaren hänvisar bara till att ”så är reglerna, kontakta vården för hjälp”.

Vården får huvudbry, MVC-sköterskan säger att visst tror hon på att jag har fött ett barn, men hon kan samtidigt inte vittna om det för då ljuger hon ju, eftersom hon inte var med när det hände. Där har vi det, hur ska vården kunna intyga att ett barn är fött när de inte var med? Våra vittnen var med och såg det hända men de gills tydligen inte.

Vår MVC-sköterska funderar vidare på lösningar och till slut bokar hon in oss hos en läkare som vet vilka vi är och som vi är bekant med, ta med ID och barnet, så kan hon skriva några rader om att hon har träffat ett barn. Problemet med den här lösningen är ju fortfarande att vi kan låna vilket barn som helst och ta med till mötet, hur ska läkaren veta att det är vårt? Att vi dessutom inte vill hålla på och fara in på sjukhuset med vårt nyfödda barn under plandemi hysterin bidrar till vår ovilja att välja detta alternativ.

 

Mathias som är förbannad på att skatteverket har så stela regler och att de inte fungerar i fall som detta ringer och pratar med ännu en handläggare som till slut säger att hennes chef ska ringa oss efter många upprepningar om att ”det står så här i reglerna”, ja vi vet det, grejen är att vi vill få fram att det inte funkar riktigt i fall som detta. Vi väntar hela dagen och till slut ringer samma kvinna tillbaka och säger att hon har diskuterat med sin chef och att de nu har registrerat Ivar, han har ett personnummer. Känslan var typ, vi gör väl så här nu denna gången, men gör inte om det.

Så jag vet inte riktigt, insåg de att reglerna inte fungerade för oss, gjorde de ett undantag på grund av plandemin eller orkade de inte hålla på och argumentera med en bitsk Mathias?!

Uppdatering: Vi avslutade den ursprungliga texten med detta stycke:

Blir det fler barn här på Talasbuan så ska vi nog fundera innan hur man ska hantera registreringen av barnet, den här karusellen orkar jag inte med en gång till, varför ska något så naturligt bli så krångligt.

Det här är väldigt intressant. Efter att vi har lärt oss att all auktoritet är en illusion och mycket om natural law på sistone, vet vi nu att det inte finns något naturligt med proceduren för att "registrera" ett barn. Detta förklarar de svårigheter vi hade med att registrera Ivar, eftersom vi inte följde deras ritualer för att göra Ivar till en "person" så viste de inte riktigt hur de skulle göra. Om vi hade vetat detta då, kanske vi inte hade registrerat vår son. I vår situation just då var föräldrapenningen från den så kallade staten till stor hjälp för oss, eftersom vi var i början av att lära oss att vi inte är offer och precis börjat stå på våra egna ben.

 

Barnet.jpg

 

 

14 saker att fundera på om en vill bo off-Grid

Det har varit en lite jobbig period för oss nu med en varsin vecka med 40 graders feber och tröttheten som kommer efter. Vädret har också spelat lite med oss och vi har haft plusgrader och blåst, vilket resulterade i vackra isgator längs alla våra stigar. Som tur är vi nu på bättringsvägen och har återgått till skola och jobb, även om vi fortfarande blir trötta rätt fort. Det har nu också kommit en hel del snö igen.

 

I och med plusgraderna så började fåglarna sjunga sina vår-läten och jag känner hur mycket jag längtar efter våren nu, även om vintern verkligen är en viloperiod för oss så vill jag komma igång och få saker gjorda igen. Mina inköpta fröer ligger och väntar och jag funderar mycket på hur jag ska kunna utöka mina små planteringar, bygga fler odlingslådor och få hit jord. Har funderat på att beställa ett lass med jord istället för att köpa säckar, det går åt många säckar och det blir ganska kostsamt.

Mathias lever i sin packsäck och åker iväg på skola och praktik varje vecka, både han och jag börjar tröttna på det konceptet, han vill vara hemma och är trött på att resa och jag vill ha kvar han hemma och slippa säga hejdå hela tiden. Nyttigt att vara ifrån varandra men det finns ändå gränser!

Holger

Holger

Lammnings-säsongen har börjat och två av våra tackor har fått sina ulltussar. Edelweiss fick i år en bagge som vi har döpt till Holger. Flicka, en av våra förstagångs mammor, fick två baggar som vi har döpt till Åke och Sivert. Det har gått bra hittills och det är jag supertacksam för. Fårhuset börjar bli lite trångt, vi började ambitiöst bygga en speciell fårfålla inne i ladugården men grinden blev aldrig klar samt att vi har fyllt det utrymmet med ved. Vi får hoppas att allt går bra och att de kan samsas om utrymmet. Blir roligt med lite fler lamm samtidigt så vi kanske kan få uppleva några lammrace i hagen.

Edelweiss och Holger

Edelweiss och Holger

Nu har vi bott på Talasbuan i snart 7 år och vi har knåpat ihop en lista med 14 saker som kan vara bra att tänka på om man skulle vilja bo Off-Grid. Det finns säkerligen saker som vi har glömt, men vi börjar såhär så kan vi utveckla efter hand.

 

Saker att fundera på om en vill bo off-Grid

 

1.           Boende

Ett modernt hus med indragen el, avlopp och så vidare kan vara svårare att göra om till ett off-grid boende, en äldre stuga, till exempel den timmerstuga vi bor i är ett perfekt boende. En kan ju tänka att förr var alla hus ”off-grid” och därför anpassade för ett sådant liv, med kaminer och vedspisar.

I stugor utan till exempel indraget avlopp behöver en heller inte oroa sig för att något ska frysa sönder, här kan vi tömma ur vattenhinkarna, låsa dörren och gå iväg utan att oroa oss. Detta kallas resiliens (”förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar.”)

 

2.          Uppvärmning

Storleken på huset spelar också roll, ju större hus eller stuga desto mer ved och energi krävs för att värma upp utrymmet. Hur högt i tak spelar också roll, värmen stiger alltid uppåt och har du högt i tak innebär det såklart att det blir kallt nere vid golvet, så lägre tak kan vara att föredra. En timmerstuga kan också hålla värmen bättre eftersom timret lagrar värme.

 

Att vi snabbt får kallt i stugan när vi slutar elda beror på att stugan är anpassad för sommarförhållande, det är egentligen inte meningen man ska bo här vintertid. Det är inte så bra isolerat och golvet är dragigt. Vi har heller inte nån möjlighet att lagra värme (förutom i timmerväggarna) eftersom vi endast har ett skorstensrör ut, ingen murstock. Därför ska vi i nya stugan ha en rejäl murstock med köksspis, öppen spis och kakelugn.

 

Det finns en uppsjö med spisar att välja mellan, från början hade vi en större spis med ugn, men den hade också ett väldigt litet eldningshål. Det tog länge att värma upp stugan så vi bytte till en enklare modell, ett enda stort eldningshål och en enda kokplatta. Numer värmer vi upp lilla stugan på en halvtimme. När vi väl flyttar till den större stugan kommer vi investera i en ny köksspis med ugn och bättre varmhållningsförmåga.

 

Veden är förstås en stor och viktig fråga i vårat liv, har vi inte nog med ved får vi frysa. Det är något man får se från år till år, hur mycket man använder och behöver. Man måste också se till att man gör veden i tid så den hinner torka, att elda med blöt ved är svårt och tråkigt.

 

3.          Vatten

Vatten är naturligtvis en av de viktigaste punkterna, vi behöver vatten för att leva. En funktionell brunn, en sjö eller ett rinnande vatten. Här i norra Sverige har vi tur och kan dricka det ”vilda vattnet” utan större problem. Vi hämtar vårt vatten med hinkar men man kan ju också experimentera med självtryck, om man har vattnet högre än stugan eller en pump av något slag och kan leda vattnet dit man vill ha det.

 

4.         Diska, Tvätta kläder, Hygien

Det är mycket lättare att diska under sommaren än vintern, sommartid kan vi hålla till i uteköket där vi lätt kan värma vatten och har en riktig diskbänk. Vintertid håller vi till inomhus i hinkar och baljor eftersom vi inte har en diskbänk inne. Detta gör att vi funderar till extra när vi lagar mat och inte använder extra och onödiga prylar, vi sparar in på disken. Vi diskar ungefär en eller två ggr i veckan vintertid.

 

Bastun har vi ännu inte börjat på vilket innebär att vintertid duschar vi uppe i byn, sommartid är det lättare och vi kan bada i ån eller sjön, bada i badkaret eller fixa en ”sommardusch” med hinkar och liknande. Det kommer bli skönt när bastun är klar och man har allt det ”vardagliga” på plats där man bor.

 

Ett problem vi ännu inte löst är att tvätta våra kläder, såklart skulle vi kunna använda baljor och tvätta för hand men det har vi inte gjort. Vi har tittat på olika lösningar med tvättmaskiner som man vevar, trampar eller går på batteri, vi har också funderat på att skaffa en gammal maskin som vi kan driva med vattenkraft. Tills vi har listat ut nånting bra så tvättar vi våra kläder uppe i byn.

 

5.          Kläder

Vi väljer helst kläder av naturmaterial som ull, linne och bomull, plastkläder går bort så mycket som möjligt med tanke på gifter och hormonstörningar. Vi väljer också sånt som är lite kraftigare och hållbarare. Ull är ju bra på det viset att det inte behöver tvättas så ofta, det räcker med att hänga ut och vädra då och då. Ullen värmer också bra vilket vi behöver här när det är kallt. Jag skulle tro att vi har våra ull-underställ på oss från oktober till maj.

 

6.         Matförvaring

En jordkällare av något slag är ett måste för att hålla maten bra. Ännu har vi inte byggt våran men sommartid fungerar våra ”hål i marken” bra, även om det blir trångt ibland. Vintertid har vi kallfarstun som frys och vi har ett skåp inne i stugan som håller ungefär 8 plusgrader om vintern och fungerar som ett kylskåp. Man finner lösningar efterhand men en jordkällare som håller samma temperatur året om är guld. Något annat jag hade önskat mig var att vi skulle bygga jordkällaren så man kunde gå inifrån huset och direkt in i källaren, nu blir det inte så men det är verkligen en grej jag gillar.  

 

7.          Laga mat

Att kunna laga mat på ett bra sätt är ett måste, sommartid har vi vårt underbara utekök och vintertid håller vi till inne. Innan vi hade uteköket lagade vi vår mat över öppen eld på sommaren..

 

8.         Verktyg

Det finns alltid något som måste lagas, fixas eller byggas. En bra uppsättning med Basic verktyg är bra att ha.

 

9.         Ladda prylar

Det vill säga om man har sånt som behöver laddas, vi som håller på med våra vlogar och kameror måste kunna ladda upp ibland. Vi har ett batteri som vi då och då kör upp till byn för laddning vintertid, på sommaren har vi en liten solpanel som vi kan koppla ihop med batteriet. När vi får till den större stugan kommer vi säkert skaffa en liten panel som kan sitta på huset. Vårt problem gällande solpanel vintertid är att vi bor i en dal omgiven av träd, solen tittar inte ofta fram på själva gården. Till batteriet har vi en inverter så vi kan ladda våra datorer och sen har vi 12 volts laddare för mindre prylar.

 

10.     Katt

Katten är inte bara bra sällskap utan den jagar möss också, hade vi inte haft katt så skulle vi nog ha stora problem med möss. De äter allt, har man andra djur som till exempel höns så kommer mössen invadera deras matförråd eller härja fritt inne i hönshuset där kvarlämnade frön ofta finns.

 

11.       Toalett

Vi måste alla gå på dass och ett utedass är den perfekta lösningen. Det finns säkert annat också såsom torrdass osv men de vet jag inget om och de kostar dessutom pengar. Vi har gjort så att vi delar på urinen och skiten, urinen hamnar i en ränna och rinner iväg och skiten hamnar ner i en behållare som vi tömmer ca 2 ggr per år. Antingen gräver man ner innehållet i tunnan eller så kan man använda det som gödning i odlingarna, förutsatt att man äter bra och inte äter några mediciner som kan följa med.

 

12.      Ensamheten

Vill en bo off-Grid hamnar en ofta en bit bort från allting, vilket innebär att ens sociala liv kan hamna på kanten. Beroende på vilken person en är kan ensamheten ta mer eller mindre hårt på en och det är en viktig sak att fundera på. Mathias hade nog lite svårigheter med detta i början när han kom hit, då han kom från en större social krets. Jag har nästan alltid bott på den här platsen och är dessutom en ensamvarg så jag har hittills aldrig känt av det.

Du har ju alltid katten!

 

13.      Färdigheter som kan vara bra att ha

Matlagningskunskaper

Kunna förädla mat, ost, kött, grönsaker

Om du har djur, kunna slakta

Om du har djur kan det vara kul att kunna bereda skinnen

Hantera verktyg

Ha lite baskunskaper i snickeri

Kunskap om djur

Kunskap om trädgårdshållning

Kunskap i sömnad

 

Det kan vara bra att ha lite kunskaper om diverse men mycket av det vi gör har vi lärt oss på vägen, så var inte rädd för att prova på nya och okända saker. Lära genom göra!

 

14.     Arbete

Det är lätt att romantisera saker men man ska inte hymla om att det ibland kan kännas tufft och vara arbetsamt.

Vedhuggning

Snöskottning

Höbärgning

Att gå på utedass I minus 30 och vara hård I magen

Trädgårdsarbete och förädling

Snickerier och byggande

Slakt

Bära vatten

Jaga djur som rymt

Djur som blir tagna av vilda djur

Trötthet

Om du blir sjuk och du ändå har allt ansvar och arbete.

 

Mycket av de dagliga sysslorna här är njutbara och tillfredställande i sig, doften av hö och nyhuggen ved, porlande vatten i ån och se växterna du planterat växa och bli stora. Det jobbigaste är om en också har ett lönearbete samtidigt, det är mest då som allt detta kan bli stressigt och jobbigt, att lönearbeta en lägre procent gör hemmasysslorna lättare att hantera.

 

Mycket jobb men ändå belönande, vi lever ett liv som varje dag är olika. Det är spännande, vi lär oss nya saker varje dag och hela tiden får vi utmana oss själva. Det finns toppar och dalar, det gäller bara att försöka se bortom det jobbiga och ha allt det fina I ögonvrån.

 

Allt gott /Tova