Död och pånyttfödelse

Vad ordet "Rugguggla" innebär vet man först när man har haft höns ett tag. Våra kära hönor har nu börjat byta fjädrar inför vintern och det ser ut som vi skurit sönder en dunkudde i deras hage. Stackars Dagny är naken över hela bröstet och små pennstumpar har börjat växa ut igen, lite igelkotts känsla, och tupparna har inga vackra stjärtfjädrar kvar att skryta med. Det ser väldigt lustigt och det är roligt att följa deras pånyttfödelse. Tyvärr får de fortsatt stanna i sin hage eftersom en stor hök verkar ha bestämt sig för att flytta till byn, när vi var borta såg mamma, förste hönsvakt, en stor fågel som satt och spanade på dem i buren. Jag blir så arg. Känns hopplöst, jag vill ju ha dem fria och runt mina fötter, inte instängda i en trång hage utan gröngräs och insekter.

tuppp

Jag, Mathias och vovvarna for iväg på en höstsemester, med slutmål Abisko, ungefär hundra mil från oss. På väg upp stannade vi till hos en vän i Jokkmokk och sov över så vi kunde fortsätta nästa dag och likadant på vägen hem. På så sätt blev det fyra timmar bil ena dagen och åtta timmar nästa dag. Ni skulle tro att jag är trött på att sitta i bilen nu!

mysakmalva

Vi promenerade runt Abisko och gick en tur till Trollsjön, Geargevagge. Jag har fortfarande en del bekanta kvar i byn som vi hälsade på och vi bodde med en vän som nyligen flyttat dit för att arbeta som lärare på byns skola. Vi hade rätt tur med vädret och fick tillochmed se ett fint norrsken vår första kväll. När vi for tillbaka stannade vi till i Muddus Nationalpark och gick till Muddusfallet i strålande solsken, ca fjorton km tur och retur.

Det var hemskt roligt att fara upp igen, det var länge sedan jag sist var där. Jag arbetade en sommarsäsong i receptionen på Abisko turiststation och sedan någon vintermånad i disken. Jag har bara roliga och fina minnen därifrån och längtar ibland tillbaka till den bubbla vi levde i.

gergevaggi

Bara dagarna innan vi for iväg råkade en av hönorna ut för en olyckshändelse. Jag och Mathias satt nät på nya hönsburen och balanserade på en stock, när vi klev av den och den vickade tillbaka hade en nyfiken höna stoppat in huvudet där emellan. Hon fick ett rejält slag mot huvudet och låg som död ett tag. Vi la henne i en låda och nästa dag hade hon piggnat på sig och var ute och åt med de andra. Medan jag iakttog henne började hon vingla och såg allmänt tussig ut så vi bestämde oss för att ta bort henne. Det var så himla tråkigt och framförallt onödigt, fina Daisy. Så nu ligger vi alltså fem hönor back, fyra till höken och en till oss, det känns som om vi snart bara har tuppar kvar där ute.

Vi får hoppas på att våren kommer fort och att vi får många nya kullar med kycklingar!

revontuli-4795